Filetype
Nu är det dags! Nominera en uppsats till CFE:s uppsatspris 2026 Utlysning av forskningsstöd Deadline för ansökan är 15 maj 2026. Läs mer och ansök här! Senaste blogginläggen 2026-05-15 Samverkan nyckel till stärkt europeisk digital suveränitet och kontroll Europa har under lång tid byggt sin digitala infrastruktur på teknik från ett fåtal utomeuropeiska leverantörer. I ett [... 2026-05-08 Det euro
https://www.cfe.lu.se/startsida - 2026-06-01
Ska klinisk bedömning i arbetet med ny hälsoteknik koordineras mellan EU:s medlemsländer? För att underlätta beslutsfattande om ny teknik inom hälso- och sjukvården har kommissionen lagt fram ett förslag om ett forskningsbaserat verktyg (HTA). Verktyget är tänkt att användas för en rad läkemedel och viss medicinsk utrustning och syftar till att utvärdera en viss teknik i jämförelse med en annan. F
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/halsoteknik - 2026-06-01
Ska gränsöverskridande patienträttigheter utökas inom EU, genom att bland annat tillgängliggöra e-journaler och e-recept för medborgare var de än befinner sig i unionen? De senaste åren har digitala verktyg och digitalt informationsutbyte blivit vanligare inom hälsovården. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att förbättra och utöka användningen av elektroniska recept och journaler samt at
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/e-halsa - 2026-06-01
Ska hänsyn till ungdomsarbetslöshet, flyktingmottagande och miljöarbete tas i beräkning när EU-länderna omfördelar medel för att minska de socioekonomiska klyftorna mellan olika regioner inom unionen? I EU:s långtidsbudget omfördelas ca 350 miljarder euro för att minska socioekonomiska skillnader mellan medlemsländerna. Hittills har tilldelning av medel primärt byggt på ekonomiska behov och beräkn
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/levande-landsbygd-och-regionalt-stod - 2026-06-01
Ska medlemsländernas bidrag till EU:s långtidsbudget öka? EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till långtidsbudget som ska gälla år 2021–2027. Budgeten uppgår till 1 135 miljarder euro. Detta motsvarar 1,11 procent av EU-ländernas bruttonationalinkomst, jämfört med 1,03 procent under innevarande period. Storleksökningen motiveras bl a av att Storbritannien är på väg att lämna EU, ett ökat beh
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/budgetstorlek - 2026-06-01
Ska euroländerna fördjupa sitt samarbete genom att inrätta en europeisk valutafond? Den Europeiska Stabilitetsmekanismen (ESM) är ett ekonomiskt stödprogram för finansiella svårigheter inom euroområdet. Kommissionen har väckt ett förslag om att vidareutveckla ESM, genom skapandet av en Europeisk valutafond (EMF), som föreslås fungera som en säkerhetsmekanism till den EU-gemensamma resolutionsfonde
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/krisstod - 2026-06-01
Ska företag inom EU kunna tillämpa en gemensam skattebas vid beräkningen av sina skattepliktiga vinster? Med 28 olika uppsättningar av nationella skatteregler, som företag ska ta hänsyn till, försvåras möjligheterna till insyn och transparens. Kommissionen har därför lagt fram ett tudelat förslag för bolagsskatt: dels en revidering av den gemensamma bolagsskattebasen, dels en påbyggande gemensam k
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/skattebas-foretag - 2026-06-01
Ska EU:s medlemsländer skapa en mer rättvis beskattning av företag som säljer digitala tjänster? Idag är den effektiva skattesatsen för digitala företag (som t ex Google och Uber) betydligt lägre än skattesatsen för traditionella företag. Kommissionen har lagt fram två förslag som ska leda till en rättvisare beskattning av digitala verksamheter inom EU. Förslagen innebär att vinster ska registrera
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/digital-skatt - 2026-06-01
Ska kapitaltäckningsreglerna för banker ändras för att förhindra att institut ökar sin skuldsättningsgrad i alltför hög grad? De senaste åren har EU-länderna förändrat regelverket för finansiella tjänster för att öka motståndskraften hos kreditinstitut och värdepappersföretag som är verksamma i EU:s finansiella sektor. I takt med att de internationella regelverken på området utvecklas, anpassas oc
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/kapitalkrav-banker - 2026-06-01
Ska administrationen kring EU:s finansiella regler förenklas? Kommissionen har lagt fram ett förslag som syftar till att förenkla EU:s finansiella regler och göra administrationen kring dessa regler mer flexibel. Dessa regler anger hur den gemensamma EU-budgeten får användas och ska säkerställa att budgetmedel går till rätt ändamål på ett effektivt sätt. Det nya förslaget syftar bl a till att före
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/finansiellt-regelverk - 2026-06-01
Ska EU-länderna gemensamt skärpa reglerna för mellanhänder som bland annat handlar med aktier och obligationer? Centrala motparter (Central clearing counterparties) är organisationer som agerar mellanhand för två parter i en transaktion av obligationer, aktier eller derivat. Dessa mellanhänder hanterar betydande risker för banker, andra finansiella motparter och företag. Inom EU saknas harmonisera
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/risktillgangar - 2026-06-01
Ska EU:s bankunion innehålla en gemensam insättningsgaranti vid bankinlåning? Inom ramen för bankunionen har EU-kommissionen lagt fram ett förslag om ett europeiskt insättningsgarantisystem för bankinlåning. Systemet syftar till att minska sårbarheten och förhindra panikuttag och en potentiell dominoeffekt om en bank får ekonomiska problem. Tanken är att systemet ska fungera parallellt med natione
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/bankinlaning - 2026-06-01
Ska EU:s medlemsländer anpassa regelverket för bankräddning till den nya internationella standarden? Som ett steg i översynen av EU:s bankkrislagstiftning har EU-kommissionen bland annat föreslagit ändringar av den gemensamma bankräddningsmekanismen. Förslaget syftar till att säkerställa att finansinstitut i ekonomiska svårigheter kan räddas eller omstruktureras utan att skattemedel inte används o
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/nodstallda-banker - 2026-06-01
Ska de nationella konkurrensmyndigheterna i EU få mer likartade befogenheter och bättre resurser för att upptäcka t ex karteller? En stor och viktig del av regelverket för EU:s inre marknad är den gemensamma konkurrenslagstiftningen. I tillämpningen och tillsynen av reglerna samverkar nationella konkurrensmyndigheter och kommissionen. Emellertid sker årligen både prisökningar och pengaförluster so
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/konkurrens - 2026-06-01
Bör kommissionen få befogenhet att begära information från företag för att mer effektivt kunna utreda t ex diskriminering på den inre marknaden? På den inre marknaden finns företag som åsidosätter privatpersoners och företags rättigheter, genom t ex prisdiskriminering, geoblockering (diskriminering av att nå internetsidor pga nationell tillhörighet) och hinder i gränsöverskridande paketleveranser.
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/foretagstransparens - 2026-06-01
Ska EU:s medlemsstater gemensamt stärka sina granskningar av utländska direktinvesteringar? Det finns bland många EU-länder en oro över att låta känslig infrastruktur hamna i händerna på stora länder utanför EU, som till exempel Kina eller Ryssland. (I Sverige har till exempel direktinvesteringar som gjorts i Lysekils och Gävles hamnar diskuterats de senaste åren.) EU-kommissionen har därför lagt
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/utlandska-direktinvesteringar - 2026-06-01
Bör EU:s medlemsstater gemensamt ställa hårdare krav på multinationella företag avseende offentliggörande av skatteinformation? Skatteflykt och aggressiv skatteplanering hos multinationella företag har en negativ inverkan både på individuella skattebetalare och på nationer som helhet. För att motverka detta är krav på transparens i redovisningen ett viktigt verktyg. Inom unionen sker redan ett vis
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/lag-och-ordning/skatteflykt - 2026-06-01
Ska skattemyndigheternas arbete mot momsbedrägeri inom e-handeln ytterligare harmoniseras mellan EU:s medlemsstater? Nyligen beslutade EU:s medlemsstater om ett moderniserat och förenklat regelverk för mervärdesskatt (moms) inom den digitala handeln. I anslutning till detta överväger EU-kommissionen att lägga fram ytterligare ett förslag med fokus på bekämpning av momsbedrägerier inom e-handeln. F
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/lag-och-ordning/momsbedrageri - 2026-06-01
Ska Schengenområdets medlemsländer stärka sina förpliktelser att rapportera in information om personer som fått nationella inreseförbud? Schengenområdets informationssystem (SIS) syftar till att underlätta extern gränsbevakning genom informationsutbyte mellan myndigheter i en gemensam databas. Nu har kommissionen lagt fram ett förslag som bland annat innefattar effektivare användning av fingeravtr
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/lag-och-ordning/inreseforbud - 2026-06-01
Ska det gränsöverskridande polisiära samarbetet i Europa ytterligare fördjupas? Inom Schengenområdet har brottsbekämpning främjats av gränsöverskridande polisiärt samarbete, bland annat med hjälp av en gemensam informationsdatabas (SIS). Databasen gör det möjligt för berörda myndigheter som t ex polismyndigheter att utfärda varningar angående efterlysta eller saknade personer eller registrera förl
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/lag-och-ordning/brottsbekampning - 2026-06-01
